Den 18:e lokal tid antog Europeiska rådet lagen om kritiska råvaror (Critical Raw Materials Act (CMA), som har varit på gång i nästan ett år. Materiallistan i CRMA inkluderar 34 nyckelmaterial som sällsynta jordartsmetaller, litium, nickel, kobolt och kisel, inklusive 17 strategiska material.
EU-rådet sa att dessa material är avgörande för EU:s gröna omställning, digitala omvandling och försvars- och rymdindustri. CRMA fastställer tre standarder för EU:s årliga råvaruförbrukning: 10 % från lokal gruvdrift; 40 % bearbetas i EU; 25 % från återvunnet material.
EU:s åtgärd syftar till att minska beroendet av externa leveranser och förbättra tillgången på råvaror. Zhao Yongsheng, en forskare vid National Institute of Opening-up vid University of International Business and Economics och chef för det franska ekonomiska forskningscentret, sa att med bearbetningslänken som exempel kan det innebära överföring av vissa industriella kedjelänkar till EU, särskilt till Tyskland eller östeuropeiska länder. Generellt sett kommer det att ske förändringar, men jämfört med liknande politik i USA förväntas EU:s beteende vara relativt följsamt.
Öka lokal produktion EU konstaterade i det förklarande dokumentet att i takt med att EU överger fossila bränslen och går över till ett rent energisystem som kräver mer mineraler, kommer EU:s efterfrågan på basmetaller, batterimaterial, sällsynta jordartsmetaller etc. att växa exponentiellt. För att uppnå en grön omställning kommer EU att behöva öka den lokala produktionen av batterier, solpaneler, permanentmagneter och annan ren teknik, vilket kommer att kräva storskalig tillgång till en mängd olika råvaror för att möta motsvarande efterfrågan. För detta ändamål har EU listat 34 nyckelmaterial, nämligen: aluminium/bauxit/aluminiumoxid, kokskol, fosfor, antimon, fältspat, lätta sällsynta jordartsmetaller, skandium, arsenik, fluorit, magnesium, metalliskt kisel, tung Spar, gallium, mangan, strontium, beryllium, germanium, naturlig grafit, tantal, vismut, hafnium, niob, titanmetall, bor, helium, platinagruppmetaller, volfram, kobolt, tunga sällsynta jordartsmetaller, fosfatsten, vanadin, koppar och nickel.
EU uppgav att de flesta av dess viktigaste råvaror för närvarande köps från länder och regioner utanför EU. Även om EU aldrig kommer att hoppas på att uppnå "självförsörjning", är målet att diversifiera utbudet.
EU nämnde också exemplet att EU för närvarande bara förlitar sig på ett land för vissa viktiga råvaror. Turkiet står till exempel för 98 % av EU:s borförsörjning och Sydafrika tillgodoser 71 % av EU:s platinaefterfrågan. Det finns många viktiga råvaror från Kina, såsom baryt (45%), vismut (65%), gallium (71%), germanium (45%), magnesium (97%), naturlig grafit (40%), skandium ( 67 %), volfram (32 %), vanadin (62 %), cerium (85 %), lantan (85 %), neodym (85 %), praseodym (85 %), samarium (85 %), dysprosium (100 %). ), erbium (100%), europium (100%), gadolinium (100%), holmium (100%), tritium (100%), terbium (100%), torium (100%) och yttrium (100%) alla kommer från Kina. I synnerhet tillhandahåller Kina 100 % av EU:s tunga sällsynta jordartsmetaller.
